Den första dagen i resten av mitt liv

Jag missade visst gårdagens bloggande, vilket resulterar i att jag hoppar över den rubriken: Min första kärlek! Kan garantera att det inte är speciellt läsvärt ändå, så vi går vidare till just mina föräldrar! Passande nog la mina kära föräldrar in en kommentar på mitt förra inlägg och det är nog helt safe att säga att dem INTE delar min passion för tatueringar. Dom gillar inte piercingar heller, och tro mig jag vet! Från det att jag som 15 åring piercade naveln, till att som 18 åring tatuera mig för första gången och alla gånger efter det! :)
Jag vet!!
Men nog om det, mina föräldrar är två fantastiska personer. Dom bästa jag vet!
Min mor, en underbar människa, världens största hjärta som rymmer kärlek och omsorg för alla! Finns inga tillfällen som hon skulle neka att ställa upp på mig, mina syskon eller sina barnbarn, hon är klippan som ger dom bästa råden, som man har roligt med och som man kan prata med om allt! Jag blir aldrig för gammal för att gråta ut hos min mamma. Hon känner mig utan och innan och tvivlar aldrig på mig eller mina ambitioner. Hon tror på mig och älskar mig! Hon är bäst och jag kunde inte ha önskat en bättre mamma, för det finns inte! Hon har lärt mig, guidat mig och rättat mig, och alltid alltid stöttat mig. Trots tatueringar, en fasansfull tonårsperiod osv så har hon funnits där i ur och skur. Finns inga ord som kan beskriva min mamma egentligen. Du är finast mamma och jag älskar dig massor!
Min far, mannen som är min hjälte oavsett vad! Tvekar aldrig att flytta möbler från lägenhet till lägenhet, måla staket, montera lampor eller läsa sagor för barnbarnen! Godheten personifierad, alltid positiv och beredd att köra ut till huset på prärien i snöstorm för att leverera kaffe till en insnöad dotter! Pappa vill alltid mitt bästa, ger råd på sitt sätt och grumsar lite när man säger "Jag älskar dig!" :)
Pappa är kärlek! Älskar dig!
Ord räcker ibland inte till när man vill beskriva människor man tycker om, vissa känslor är svårt att sätta ord på! men jag hoppas att ni vet och det tror jag att ni gör! :)

Lite OT (Det betyder Off Topic Mamma, alltså lite ämnesavvikande i sammanhanget! :) så vurpade jag i en backe i innerstan igår på väg från jobbet. Slog mig rätt rejält och här står man på jobbet och lider och längtar efter att klockan skall bli 21.00 så jag kan stänga till och gå hem! Jag vill bada, ta värktabletter, dricka ett glas vin och vrålnjuta av att from imorron så har jag 2 veckors ledigt!!! Fantastiskt skall det bli!
Imorron hoppar vi på nästa rubrik!
Tack och hej!