Ledig helg!
En hel lång ledig helg framför mig!
Hade dagen fullbokad av behandlingar igår så nu känns det fint att va ledig! Jag har till och med fått sovmorgon idag vilket va grymt välbehövligt!
Jag har funderat lite över människor man har i sitt liv och av vilken anledning dom finns där. Vad jag har märkt så sållar man mycket under tiden man blir äldre. Folk man umgicks med som tonåring kanske inte finns kvar längre, medans vissa människor sitter kvar livet ut. Det måste väl va så att man söker sig till människor som ger energi och glädje och man tappar kontakten med dom som är energi tjuvar!
Det finns ju så många skeden i livet som gör att även fast man tycker om att umgås med varandra så finns det helt enkelt inte utrymme.. Man glider ifrån varandra för att man är på helt olika plan i livet!
Sen finns det dom här människorna som man trivs bra med, man har mycket gemensamt men av någon anledning så träffas man aldrig! Man bestämmer fika och middagar till höger och vänster men det blir helt enkelt aldrig av. Då undrar jag varför! Är det lågprioriterat på ett undermedvetet plan eller?
Tycker man egentligen inte om att umgås men man "tror" att man gör det, så alla andra saker får lixom högre prioritet än att umgås med dom här människorna?
Ja inte vet jag, spekulera kan man alltid göra! Har fortfarande inte hittat hårddisken med alla våra bilder så jag får bjuda på lite nytt istället! :)
Hade dagen fullbokad av behandlingar igår så nu känns det fint att va ledig! Jag har till och med fått sovmorgon idag vilket va grymt välbehövligt!
Jag har funderat lite över människor man har i sitt liv och av vilken anledning dom finns där. Vad jag har märkt så sållar man mycket under tiden man blir äldre. Folk man umgicks med som tonåring kanske inte finns kvar längre, medans vissa människor sitter kvar livet ut. Det måste väl va så att man söker sig till människor som ger energi och glädje och man tappar kontakten med dom som är energi tjuvar!
Det finns ju så många skeden i livet som gör att även fast man tycker om att umgås med varandra så finns det helt enkelt inte utrymme.. Man glider ifrån varandra för att man är på helt olika plan i livet!
Sen finns det dom här människorna som man trivs bra med, man har mycket gemensamt men av någon anledning så träffas man aldrig! Man bestämmer fika och middagar till höger och vänster men det blir helt enkelt aldrig av. Då undrar jag varför! Är det lågprioriterat på ett undermedvetet plan eller?
Tycker man egentligen inte om att umgås men man "tror" att man gör det, så alla andra saker får lixom högre prioritet än att umgås med dom här människorna?
Ja inte vet jag, spekulera kan man alltid göra! Har fortfarande inte hittat hårddisken med alla våra bilder så jag får bjuda på lite nytt istället! :)
Kommentarer
Trackback
