Pust suck och stön!

Jaha så då släpade man bakdelen ur sängen imorse för att kunna ut och springa innan mannen stack till jobbet. Mycket väl medveten om att jag inte sprungit sen i våras och med min envisa förkylning kvar i kroppen så tog jag vovven och stack ut i skogen. Jobbigt, flåsigt och inte ett dugg trevligt, klarade jag med nöd och näppe 2 km.... Besviken då jag sprang 6 km i våras. Snacka om att tappa konditionen. Glad att vågen inte visar några större förändringar trots låt-gå principen hela julen. Nu vet jag iaf vart ribban ligger och nu är det bara att köra järnet och hitta nån form av fokus och motivation! 6 månader kvar att jobba med! :) skam den som ger sig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0